Rödbetan är en gammal kulturväxt som odlats i tusentals år och härstammar från strandbetan som fortfarande växer vild vid Medelhavet. I Sverige började den odlas på 1700-talet. Rödbetan är som de övriga betorna släkt med mangold. De runda betorna är vanligast med det finns också avlånga och plattrunda. Smaken hos rödbetan är både söt och fyllig. På senare år kan vi också njuta av gulbetor och polkabetor med liknande smak och med den fördelen att de är lättare att hantera eftersom man slipper bli kladdig av det röda färgämnet betacyanin.

Användning: Äntligen har rödbetan kommit upp sig på tallriken och fått sällskap av getost och honung och är inte bara det tillbehör i form av ättiksinlagd som den sedan länge varit hos oss. Inlagda i söt ättikslag är ju ett utmärkt sätt att konservera och därmed kunna spara rödbetor för vintern behov. De klassiska inlagda rödbetorna är ju oumbärliga till kalops och för många även till pyttipanna men den inlagda rödbetan är också god och vanligt förekommande i rödbetssallad eller sillsallad på julbordet. På sommaren äter vi gärna de färska rödbetorna med salt och en smörklick som en förrätt eller som tillbehör till grillat kött och fisk. Vinterrödbetorna som har betydligt längre koktid, bortåt en timme jämfört med sommarrödbetornas 15–20 minuter, är goda att råriva och använda i den ryska rödbetssoppan Borstj. De kan också rårivas, blandas med ägg och stekas som rårakor, eller kokas, finrivas och användas som bas i vegetariska biffar, eller klyftas och ugnsstekas. Även om rödbetan färgar av sig kraftigt när man skalar och skär den har den så mycket smak som tillagad att det är värt att diska skärbrädan lite extra och ett tips är att använda handskar. Den röda färgen får rödbetan från betacyanin, ett färgämne som finns i cellsaften. Var försiktig vid ansningen så att inte skalet skadas, då läcker den vackra röda saften ut i kokvattnet. Skär alltså inte av spetsen och låt cirka 5 cm av blasten finnas kvar under kokningen.

Näring:
Gemensamt för alla rotfrukter är att de är bra källor till kalium. Kalium är ett mineral som uppmärksammas allt mer både när det gäller att minska risken för högt blodtryck och för benskörhet. Högt intag av kaliumrika rotfrukter, grönsaker och frukter har i flera studier visat sig leda till sänkt blodtryck. Eftersom högt blodtryck är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar är kaliumrik mat en viktig del både i prevention och behandling av dessa.
Rotfrukter är även bra källor till olika sorters kostfiber som är viktiga för en normal tarmfunktion, både lite grova olösliga fibrer och mer pektinliknande fibrer som är gelbildande och ofta vattenlösliga. Fiberrik mat gör att blodsockret stiger långsamt. Kostfiber kan inte spjälkas, varken i munhåla, magsäck eller tunntarm, utan hamnar osmält i tjocktarmen. Här fungerar det som prebiotika vilket betyder att det kan användas som energikälla av hälsosamma tarmbakterier. Ökad mängd hälsosamma bakterier tros kunna tränga ut och konkurrera med eventuella skadliga bakterier och på så sätt minska risken för tarminfektioner. Fibrer ökar mättnadskänslan, sänker GI-värdet, hjälper trög mage och har en positiv effekt på blodkärlen.

De olika betorna, gulbeta, polkabeta och rödbeta innehåller en grupp antioxidanter som kallas betalainer. Samma färger syns i bladnerverna på mangold som tillhör samma växtfamilj som rödbetor. De här antioxidanterna är mycket betydelsefulla för immunförsvaret.
En del av oss kissar rött efter att vi har ätit rödbetor, det beror på växtfärgämnet betalain och kan variera i styrka beroende på mängden färg i rödbetorna samt ph-värdet i magsäcken och urinen och vår förmåga att absorbera betalainet. (källa: Näring och hälsa av Ulla Johansson).

Det är ingen slump att så många idrottare dricker rödbetsjuice när de vill prestera på topp, den höga nitrathalten är nämligen inte bara bra för blodtrycket. Med en ökad syretillförsel blir även musklerna mer uthålliga och du kan prestera både bättre och längre. Nitratet i rödbetorna omvandlad till nitrit i kroppen och det i sin tur gör att musklerna blir mer effektiva på att använda syret. Resultatet blir att du orkar lite längre.

Men även för den som inte är eilitidrottare gör rödbetor susen. Att regelbundet dricka en kopp rödbetsjuice har visat sig ge betydligt lägre blodtryck hos patienter med högt blodtryck, enligt forskare från Queen Mary University of London. Patienter med högt blodtryck som dagligen drack ett glas,  250 ml rödbetsjuice upplevde en genomsnittlig sänkning av blodtrycket med cirka 8/4 mmHg och gav då många ett normalt tryck. Detta beror på att rödbetan och flera gröna bladgrönsaker som spenat, rucola och nässlor innehåller höga halter av ämnet “oorganiskt nitrat”.

Svensk säsong: Svenska vinterrödbetor finns under hela året och börjar säljas så snart knipperödbetor med blast som finns från juni till augusti tar slut. Även gul- och polkabetor finns stor del av året.

Förvaring: Kallt, helst mellan 0 och +2°C, och vid hög luftfuktighet. Bästa
emballaget är en perforerad plastpåse. Rödbetor som ligger för varmt
torkar ut.

Plus för svenskodlat: Svenskodlade rotsaker odlas på friland och är mycket klimatsmart mat. Rödbetor är en tålig grönsak som inte är värmekrävande och kan odlas i hela vårt avlånga land.