Hos Ulva Gubben, norr om Uppsala, hittar vi Fredrik Hörenius bärodling som omfattar 30–40 fotbollsplaner, fördelade på omkring 200 inklädda tunnlar.

– Vi använder oss av ett ergonomiskt bordssystem som gör att man både kan arbeta med plantorna och plocka jordgubbarna utan att behöva böja sig ned, berättar han.

Jordgubbsplantorna växer i vad som kallas substrat som läggs i tråg som ställs på odlingsborden. Substrat består av odlingstorv som efter säsongen komposteras och sedan används för jordförbättring på gårdens marker. I tunnelodling bevattnas jordgubbar med droppbevattning och näringen tillförs via droppen. Tack vare minimal dränering får de heller inget läckage av näringsämnen.

Varje säsong plockas omkring 600 000 – 800 000 liter jordgubbar i tunnlarna. I början äter jag jättemycket jordgubbar, men längre fram på säsongen äter jag bara ute i fält. Sen när det går mot slutet av säsongen vaknar jag till igen, berättar Fredrik Hörenius.

Gråmögel trivs i fuktiga förhållanden och är särskilt problematiskt under regniga säsonger. Men genom att odla jordgubbar i tunnel kommer man ifrån gråmögel.

Systemet kallas table-top och gör också att bevattning och näringstillförsel kan optimeras.

– Målet är att minska dräneringen, alltså vattenspillet, så mycket som möjligt och att plantorna ska få exakt den mängd vatten som de tar upp. En löpmeter table top-odling vattnas med cirka tre liter vatten per dag. På det gamla odlingssättet på marknivå hade vi behövt 15–20 liter vatten per dag, säger Fredrik Hörenius.

Table-top odling är den dyraste investeringen när det kommer till odling av jordgubbar, men det är vanligt att odla jordgubbar i substrat i resten av Europa. Den bekvämare arbetshöjden gör arbetsmomenten snabbare och mindre slitsamma att utföra. Med tanke på att arbetskraft är och kommer bli svårt att rekrytera för skördearbete, så kan odlingssystemet bli avgörande för att locka personal och dra ner på arbetskostnaderna.

Styrkorna med tunnelodling är en säker skörd med hög kvalitet och hållbarhet på bären. Odling i tunnel ger också en längre säsong och möjlighet att styra skörden, samt att nyttodjur kan användas vid bekämpning av skadedjur.

– På Ulvagubben jobbar vi hårt för målet att vara giftfria så långt det går. Vi var tidigt ute med biologisk bekämpning och under flera år skötte vi det krävande arbetet helt manuellt. Nu har vi tagit nästa steg med en helt ny utrustning som effektivt sprider ut och fördelar organismerna i över 20 hektar odlingsmark. Vi har satsat på biologisk bekämpning av skadedjur för att skona både jordgubbsplantorna och våra anställda, berättar han.

Den biologiska bekämpningen sker med nyttoorganismer som är naturliga fiender till de skadedjur som annars kan hota hela skördar. Det gäller främst jordgubbskvalster, växthusspinnkvalster och trips.

– Såvitt vi känner till är vi de enda jordgubbsodlarna i landet som satsat på att maskinellt utveckla den biologiska bekämpningen. Det känns bra att vara först på det här viktiga området, säger Fredrik Hörenius.

Vid odling i tunnlar behövs även extra pollinatörer för att säkerställa god skörd.

Jag tycker att de svenska jordgubbarna är godast; Den bästa jordgubben är den varma solmogna jordgubben som du plockar själv! En av anledningarna till att de svenska jordgubbarna är så söta och goda är för att du kan käka jordgubben tätare inpå skörd, säger han.

Styrkor med frilandsodling är att odlingssystemet är billigare, enklare och kräver mindre skötsel än tunnelodling. Men svagheterna är att olika väderförhållanden kan ge lägre hållbarhet och kvalitet på bären, som leder till ökat svinn. Och idag har Fredrik Hörenius inga frilandsodlingar med jordgubbar kvar.