1. Välj svenskt för klimatet

Svenska frukter, bär, grönsaker och blommor odlas med låg klimatpåverkan. Enligt statistik från Jordbruksverket har energiförbrukningen i växthusodlingen mer än halverat sedan början av 2000-talet, samtidigt som användningen av fossila bränslen har minskat med över 80 procent. Äpplen från Nya Zeeland kräver till exempel 5,5-7,5 gånger så mycket energi som svenska äpplen. Den största skillnaden ligger i transporten. Lantbrukare i Sverige arbetar dessutom kontinuerligt med att öka resurseffektiveten, vilket minskar klimatpåverkan.

2. Välj svenskt för miljön

Svenska livsmedel har, jämfört med livsmedel från andra länder, små eller inga rester av kemiska växtskyddsmedel. Svenska odlare har arbetat målmedvetet sedan mitten 1980-talet för att minska mängderna växtskyddsmedel och riskerna för hälsa och miljö. Som jämförelse använder Frankrike ungefär tre gånger så mycket växtskyddsmedel per hektar som Sverige, Tyskland mer än dubbelt så mycket och Holland fem gånger så mycket, enligt Lantbrukarnas Riksförbund. I Sverige har vi bra förutsättningar för att hålla våra grödor fria från angrepp genom ett klimat med kalla vintrar som minskar trycket av svampar och insekter i odlingarna.

3. Välj svenskt för jobben

Varje lantbrukare skapar en rad jobb både i form av köpta tjänster, förnödenheter och i vidareförädling.  Jordbruks- och livsmedelssektorn sysselsätter cirka 115 000 personer. Även livsmedelsindustrin finns spridd i hela landet och finns i 285 av landets 290 kommuner. Omkring 40 procent av de anställda i livsmedelsindustrin har sin arbetsplats i en kommun med färre än 25 000 invånare, enligt Jordbruksverket. Svensk matproduktion är därför helt avgörande för en levande landsbygd. Svensk livsmedelsexport har de senaste åren ökat markant och värdet uppgår idag till cirka 70 miljarder. För en fortsatt positiv utveckling krävs att regering och myndigheter aktivt arbetar för att stödja och underlätta för företagen att nå olika exportmarknader.

Jordgubbar är större C-vitaminbomber än apelsiner.

4. Välj svenska livsmedel för den goda smaken

Både svenska ärtor och svensk frukt skördas efter mognadstester. Mognadstesterna avgör när frukten ska skördas innan de därefter lagras i ULO-lager som saktar ned mognadsprocessen och gör att krispiga äpplen och päron finns tillgängliga. Under sommarhalvåret har Sverige sol under en längre tid och kallare nätter som gör att sötman bevaras bra i svenska bär. Närodlade svenska bär plockas dessutom mogna och säljs samma dag.

5. Välj svenska livsmedel för vattnet

I Sverige har lantbrukarna successivt minskat användningen av vatten och i dag står svenskt jordbruk för endast tre procent av den totala vattenanvändningen i landet. Det beror på att odlarna arbetar hårt för att minska vattenanvändningen genom att investera i bevattningsdammar och reglerbar dränering för att kunna ta hand om snösmältning och regnvatten. Den svenska industrin står för 61 procent av svensk vattenanvändning och hushållen för 23 procent, enligt Jordbruksverkets statistik. Internationellt står lantbruket genomsnittligt för 70 procent av ländernas vattenförbrukning. Dessutom anlägger allt fler bönder våtmarker. Det har lett till att fem arter av fåglar och fyra arter av grodor har kunnat tas bort från den så kallade rödlistan över hotade arter. Allt fler svenska växthus har recirkulerande system för vatten och växtnäring och släpper därför ut mindre av olika ämnen till miljön runtomkring.

Allt fler väljer svenskt

• Efterfrågan på svensk mat ökar och allt fler svenska konsumenter och kunder värderar de mervärden som finns i svensk livsmedelsproduktion i form av god smak, hög kvalitet och säkra livsmedel som är producerade med en god djuromsorg och miljöhänsyn.
  Titta efter Från Sverige-märkningen när du handlar, så gynnar du klimatet, hälsan och bidrar till landsbygdsutveckling och ett starkare Sverige.
• Fortfarande är nästan varannan tugga importerad men fler vill köpa svenskt och lokalproducerat. För att kunna möta den efterfrågan krävs konkurrenskraftiga villkor så att Sveriges bönder kan nå lönsamhet. Därför är en nationell livsmedelstrategi som skapar tillväxt i svensk livsmedelsproduktion så viktig. Läs mer om svensk självförsörjning här.

Källa: Lantbrukarnas Riksförbund och Jordbruksverket.