Följ med ut till Stora Tollby Gård, där jordärtskockorna frodas på fälten. Andreas Wiklund odlar flera olika sorter och guidar oss genom djungeln av 2-3 meter höga jordärtskockor, som växer på omkring 20 hektar på Gotland.
Knölarnas form är mycket varierande, från runda eller ovala till långsmala. Skockorna kan vara både släta eller skrovliga i ytan. Skalfärgen varierar och kan vara vit, röd, brun eller gul.
Jordärtskockorna sätts i april och får växa till sig till ungefär mitten av september, då skörden börjar.
– Vi odlar flera olika sorter för att förlänga säsongen och skörden fortsätter ända in under vintermånaderna – ibland ända fram till april – då det är dags att sätta nya knölar, berättar Andreas Wiklund.
Jordärtskockorna sätts som potatis i rader och kupas för att få bort ogräs. När knölarna börjar mogna hackas blasten ner för att bli gröngödsling och maskmat. Sen går de in med en potatisupptagare för att skörda skockorna.
Skockorna tål frost bra. Det som kan ställa till det är att jorden kan frysa, vilket göra det svårt att gräva upp dem.
– Får du bara ner dem så växer de, men det är mycket timing med jämn fukt för att få dem fina. Frosten påverkar smaken positivt, då skockor som skördas sent på säsongen, efter att de har varit i marken under frost, kan få en sötare och mer intensiv smak. Frosten får även plantan att börja ladda ner energin i knölen, så de börjar växa till sig.
Men det är inte bara smaken som kan göra det värt att vänta med att ta upp jordärtskockorna.
– Det kan bli ganska bra fart på magen hos vissa på grund av av jordärtskockor är rika på inulin (en typ av kostfiber som är en probiotika som gynnar tillväxten av goda bakterier i tarmen). Men det minskar om de jordärtskockorna skördas sent, till exempel i februari istället för oktober. Så vet man med sig att magen är lite känslig kan det ju vara en bra idé att testa dem senare på säsongen när de är lite snällare mot magen.
Gemensamt för alla rotfrukter är att de är bra källor till kalium. Kalium är ett mineral som uppmärksammas allt mer både när det gäller att minska risken för högt blodtryck och för benskörhet. Högt intag av kaliumrika rotfrukter, grönsaker och frukter har i flera studier visat sig leda till sänkt blodtryck.
Majoriteten av jordärtskockorna som Andreas Wiklund odlar skickas till fastlandet och han menar att det märks av ett fortsatt ökande intresse för svenska och närodlade produkter.
– Vi upplever en ökande medvetenhet kring råvaror och mat. Allt fler väljer lokalproducerat, ekologiskt och att maten ska produceras hållbart ur ett energiperspektiv. Maten är också något många gör aktiva val kring. Svenskodlade produkter har en mycket bra miljöprofil oavsett om det gäller ekologiskt eller konventionellt på grund av att vi alltid har haft ett hårdare regelverk än länder runt omkring oss.
Jordärtskocka är även rik på mineraler som järn och fosfor. Den ger även lite C-vitamin.
Har du några tips till den som funderar på att odla egna jordärtskockor hemma i trädgården?
– Gör det inte! Haha! Nej, men helt ärligt, köp dem istället. Det blir ett jäkla ogräs. De tar lätt över om du inte får upp alla knölarna och hur noga du än är så kommer du hitta dem igen år efter år.
Tvättar du jordärtskockorna noga går de utmärkt att äta med skal. I skalet sitter många nyttigheter och de håller färgen bättre om de kokas med skalen på.
Hur äter du helst dina jordärtskockor?
– Soppa är gott! Jordärtskocka har en nötig god smak som påminner lite om kronärtskocka. Det är ju jättefint med en jordärtskockssoppa nu när hösten börjar komma. Ett tips är också att du kan blanda med lite bitar av jordärtskocka i till exempel potatisgratäng eller potatismos.