Visste du att hampafrön är fyllda med protein, omega-3 och omega-6, E-vitamin och mineraler som magnesium, zink, järn, kalium, fosfor och kalcium?
Industrihampa har flera miljömässiga och ekonomiska fördelar som gör den intressant för svenska lantbrukare. Den kräver lite vatten, växer snabbt, tar upp mycket koldioxid och har en mängd användningsområden: Textil, livsmedel, olja, plank, betong, isolering, bilinredning, kosmetika, djurfoder och bränsle – men även livsmedel.
I Sverige började hampa odlas redan på järnåldern, för att tillverka rep, säckar och grova nät.
En annan fördel är att hampa klarar sig bra utan bekämpningsmedel. Den växer tätt och högt, vilket gör att ogräs har svårt att ta över. Den är dessutom tålig mot många skadedjur och sjukdomar, vilket minskar behovet av kemikalier, något som både miljön och lantbrukarens ekonomi tjänar på.
Hampafrön innehåller alla nio essentiella aminosyror.
Fröna kan ätas som de är eller lätt rostade och passar utmärkt i till exempel gröt, bröd, smoothies, yoghurt eller sallader.
Hampans djupa pålrot bidrar till att förbättra plantans näringsupptag från jorden och gör grödan tålig mot både torka och vattenstress.
Mellan 1970 och 2003 var det förbjudet att odla hampa i Sverige. Men i januari 2003 blev det åter tillåtet att odla industrihampa som har en THC-halt lägre än 0,2 procent. För att odlingen ska klassas som industrihampa måste du odla en godkänd sort och skicka in en ansökan om gårdsstöd för odlingen.
En hektar odling av hampa binder 10–15 ton koldioxid per år, eller ungefär lika mycket som en ung skog. Att jämföra med spannmål som binder cirka 1 ton koldioxid per hektar och år.
Som växt är den tålig och klarar sig i de flesta klimatzoner och överlever bra även i näringsfattig jord. Den växer fort och det finns exempel på att den har blivit så hög som 9 meter. En vanlig höjd i Sverige är dock dryga 2 meter.