4 PERSONER

800 g–1 kg färsk potatisgnocchi

250 g färsk broccoli

ca 4 msk olivolja

1 finhackad schalottenlök

1 finhackad vitl.ksklyfta

salt och svartpeppar

2 msk rostade och hackade valnötter

1 1/2–2 dl nyriven parmesanost

1 dl hackad persilja

GORGONZOLASÅS

ca 200 gram gorgonzola

20 g smör

2 msk idealmjöl

ca 4 dl mjölk, 3% fetthalt

1–1 1/2 tsk torkad mynta

rivet skal av 2 små citroner

1 äggula

salt och svartpeppar

GÖR SÅ HÄR

Sätt ugnen på 225 grader. Dela broccolin i små, små buketter och skär

gorgonzolan i bitar.

Hetta upp olivoljan i en stor stekpanna. Tillsätt broccoli, lök, vitlök,

salt och peppar. Låt alltsammans fräsa i 5–6 minuter. Rör om då och då,

men försiktigt så att broccolibuketterna förblir hela. Lägg upp allt på ett

fat när broccolin är lite mjuk, men fortfarande har tuggmotstånd.

Smält smöret i en kastrull, gärna en med beläggning. Rör i mjölet,

blanda noga och späd därefter med mjölken. Tillsätt mynta, citronskal

(spara lite att strö över), salt och peppar. Låt såsen koka på svag värme

i cirka 5 minuter. Ställ åt sidan och rör snabbt ner äggulan. Tillsätt

osten och låt den smälta under omrörning. För att få en krämig, inte

alltför tjockflytande konsistens: späd med lite mjölk om det behövs.

Smaka av med salt och peppar.

Koka upp lättsaltat vatten i en kastrull. Lägg i gnocchin och koka

den enligt anvisningarna på förpackningen (när gnocchin flyter upp

till ytan är den färdig). Lyft upp dem med en hålslev.

Bottna en ugnsform med ett tunt lager sås och varva sedan gnocchi,

broccoli, sås, nötter, parmesan och persilja i formen. Gratinera i övre

delen av ugnen i cirka 10 minuter. Strö över citronskal och servera.

Paolo om rätten

“Libertinen och förförarnas förförare, Casanova,

lyckades den första november 1756 fly från det

fruktade fängelset i Dogepalatset, ute på Ponte dei

Sospiri (Suckarnas bro) och ut i friheten. Ett avgörande

moment i flykten sägs vara att han mutade en vakt med

en tallrik gnocchi. Jag vill gärna tro att det var detta

recept som användes, eftersom det är både venetianskt

och korrumperande gott.”