Rödkål hör som de andra vanliga kålsorterna till familjen korsblommiga växter, Brassicacaceae. Vi använder olika delar av växten som grönsak och hos röd- och vitkål är det bladen, som har knutit sig till ett fantastiskt huvud, vi äter. Rödkålen förknippas mycket med julen då den enligt gammal sed serverats varm på julbordet. Men rödkålen är en fin och värdefull vintergrönsak som passar bra i vårt kalla nordiska klimat där vi är beroende av att kunna lagra grönsaker för vintern.

Näring: Kålsorterna och inte minst rödkålen är bra källa till C-vitamin, fibrer och järn som men kålen innehåller också glykosinolater som är svavelliknande ämnen och ger en karaktäristisk smak och inte doft. Om växten till exempel blir angripen av en insekt frigörs ett enzym som kallas myrosinas som börjar sönderdela glukosinaterna till isotiocynater och indoler. Samma sak händer i kålen när vi sätter kniven eller tänderna i den. Dessa ämnen och även C-vitaminet, som är en kraftfull antioxidant, anses ha cancerskyddande effekt. Det finns också studier som tyder på att kålen kan motverka oxidativ stress i kroppen tack vare dessa isotiocynater och indoler. Rödkålen innehåller också kalium som är nödvändigt för kroppens vatten- och syrabalans men även för musklernas och njurarnas funktioner. Kalium har en blodtryckssänkande effekt och kan därför minska risken för hjärtinfarkt. Kalium hjälper också till att balansera salthalten i kroppen. Rödkålen är särskilt rik på C-vitamin och järn men innehåller också mycket fibrer.
I rödkålen finns antocyaniner, en grupp av flavonoider som ger växten dess färg, samma färgämne finns i blåbär. Antocyaninerna kan motverka olika inflammationsprocesser i kroppen genom sitt försvar mot oxidativ stress.

Användning: Rödkålen passar bra att äta rå och finstrimlad i en sallad. Om du strimlar kålen och tillsätter något syrligt som citron eller vinäger blir rödkålens violetta färg vackert röd medan den blir mer blå i färgen, liksom rödlöken, om du tillagar den utan någon syra. Låt gärna kålen stå och dra i kylen blandad med dressing för att mjukna lite. Om magen reagerar på de svavelliknande ämnena som finns i kål kan man minska gasbildningen genom att tillaga kålen. Men att tugga kålen väl är viktigt då enzymer i vår saliv är positivt både för att göra den mer lättsmält och för att öka upptaget av näringsämnen.

Svensk säsong: Rödkål finns svenskodlad från september och fram till oktober.

Plus för svenskodlat: Rödkål är lättodlad på friland i vårt klimat och alltså inte energikrävande. Närodlat i Sverige ger lägre klimatpåverkan genom kortare transporter.

Förvaring: Kål trivs bäst kallt i kylskåpstemeperatur med några plusgrader men klarar  temperaturer nära noll grader.  Man kan göra kålen fräsch igen genom att skära bort de yttersta torra bladen och därefter lägga kålen i en djup tallrik med kallt vatten.

https://sasongensbasta.se/tips/julens-snabba-grona-ar-rod/

https://sasongensbasta.se/recept/julig-rodkalssallad/