Kronärtskocka

"De yttersta tjocka bladen och den smöriga botten är själva behållningen med att äta kronärtskockor."

Att äta kronärtskockor innebär att njuta länge och intensivt. Någon annan skulle i stället beskriva förtäring av kronärtskockor som något som kräver tålamod och framtänder. Men just för att det tar en stund att plocka i sig blad efter blad så är det ett trevligt sätt att umgås kring bordet. Det gäller att komma åt det som är så gott och riktigt delikat under alla blad som dessutom kan vara taggiga. Doppa nederdelen på bladets insida i lite saltat smör och dra av med tänderna. Fortsätt så blad för blad. De tunnaste bladen i mitten saknar den goda köttiga delen och skärs bort och kastas tillsammans med skägget. Men under skägget sitter bottnen, själva hjärtat som är godast av allt.

 

Kronärtskockan är en gammal kulturväxt med över 5000 år på nacken. Vi vet att växten odlades i det gamla Rom och att den ursprungligen kommer från Nordafrika där den genom antikens handel spreds över till de andra Medelhavsländerna. Plantan som är en ståtlig tistelliknande växt kan bli ett par meter hög. Nära inpå blomningen skördas blomkorgarna som då ännu inte har öppnat sig. Det är dessa vi äter.

Koka kronärtskockor så här
Skär med en rejäl och vass kniv eller bryt av skaftet så att så mycket som möjligt av de grova trådarna i botten följer med. Klipp av det allra yttersta på bladen om de är vassa. Särskilt de små skockorna kan kapas rejält i toppen.

Kronärtskockor passar bra att tillagas ihop med lite syra som vinäger, citron eller en skvätt vitt vin. Syran förhindrar att skockorna missfärgas i den syrerika luften. Koka upp rikligt med vatten, dra ner värmen, lägg på ett lock och låt kronärtskockorna sjuda.
För små kronärtskockor räcker 15–20 min, de större kronärtskockorna behöver kokas 40-50 min. För att kontrollera att skockan är klar rycker man ett blad, om det lossnar lätt är den färdig. Men kronärtskockor är robusta och faller inte sönder om de får koka lite för länge.

Hälsosamma skockor
Läkaren och småbarnsmamman Helena Nyblom skriver i sin bok Läkarens guide till den naturliga supermaten (Lava förlag) att denna lite märkliga grönsak uppskattas av barn och att de dessutom tycker den är spännande för att man äter den med fingrarna. Det är inte dumt eftersom skockan förutom vatten innehåller, kolhydrater som inulin och fibrer, mineraler som natrium och fosfor, samt vitamin B1, B3 och lite vitamin C. Den innehåller också kalium som har viss blodtryckssänkande effekt och bidrar till en bra saltbalans i kroppen. Växten innehåller en hel rad med kraftfulla antioxidanter, t ex quercetin och antocyaniner som motverkar oxidation i kroppens celler. Kronärtskocka kan till och med köpas som extrakt på grund av att den är så rik på antioxidanter. Bladen har länge ansetts stimulera matsmältningen.