Gråärt

"Gråärten är en gammal kulturväxt som kan få stor betydelse som modern proteinkälla"

gra%cc%8aa%cc%88rt-stor-nordisk-ra%cc%8avara

Som alla baljväxter är gråärter hälso­sam mat som ger stabila blodsocker­­-nivåer och mycket protein – bra inte minst för dem som valt bort animalisk kost. Gråärter har mycket smak och skiljer sig från andra ärtsorter genom sin lite jordiga, nötiga karaktär i smak och doft.

När den gröna och gula ärten förädlades fram försvann gråärten från Sverige, från att ha varit utbredd över hela landet med många lokala sorter. Nu finns små kvantiteter kvar av till exempel sorterna Solberga och Rättviksärt – men en uppförökning är på gång.  Svenskodlade baljväxter kan komma att utgöra en del av framtidens protein.

Gråärten var baskost i Norden förr i tiden, speciellt på landsbygden. Mycket tack vara sina mycket höga protein- och näringsvärden. Den odlades ända upp i Västerbotten och användes till gröt och mjöl som blev till välling bröd och pannkakor. Varje landsände hade sin variant av gråärten.

I Lettland slutade man inte att odla den fantastiska proteinrika gråärten utan fortsatte att förädla den vilket har lett fram till sorten Retrija. En gråärt som avkastar bra och har ett växtsätt som gör att den är möjlig att odla i något större skala. Retrija kan odlas i renbestånd men också samodlas ihop med exempelvis vårvete. Då får gråärten växtstöd och gråärtans kvävefixering hjälper vårvetet att bygga upp en bra proteinhalt. Samodling ger många fördelar, och är ett sätt att samarbeta med naturen.

Användning: Gråärter kan användas till allt som man använder kikärter till. Skölj ärterna noga. Koka upp rikligt med vatten och salt och koka ärterna försiktigt i 30 minuter. Blötlägg dem gärna över natten, då kokar de på 8–10 minuter.

NÄRINGSVÄRDE PER 100 G Energi: 336 kcal/1406 kJ. Fett: 2 g, varav mättat fett 0 g. Kolhydrater: 51 g, varav sockerarter 0 g. Fibrer: 26 g. Protein: 24,8 g. Salt: 0 g.

FÖRVARING Torrt och svalt.