Pang på rödbetan!

mal6388-1

Per Fjelkner är rödbetsodlare i åttonde generationen på sin gård Fjälkinge.

Nu behöver vi stärka oss med bra mat som ger energi och stöttar immunförsvaret. Årstiden erbjuder superfina grönsaker i form av rotfrukter, kål och lök från nära odlingar runt om i vårt land så det är bara att fylla kylen. Finns det bra råvaror hemma behöver de användas och det blir naturligt en grönsaksmåltid som grund. Bestäm dig för att utöka den dagliga grönsaksrepertoaren med en eller flera grönsaker, rödbeta till exempel. Det kan verkligen bli nya spännande måltider om du letar upp de färska, så här års ganska oansenliga rotfrukterna.

En av våra svenska rödbetsodlare heter Per Fjelkner och han driver gården Fjälkinge utanför Kristianstad. Gården har en lång historia och har funnits i familjen Fjelkners ägo i olika konstellationer sedan 1700-talet. Området där gården ligger är perfekt för rödbetsodling och på gården har det odlats rödbetor sedan senare delen av 1940-talet och redan då tog Felix hand om en stor del av skörden och gjorde ättiksinläggningar av. Än idag är det Felix som tar emot i stort sett alla rödbetor från Fjälkinge.

Laga gott av rödbetor
Den ättiksinlagda rödbetan har sedan mitten av 1900-talet varit ett värdefullt tillbehör. De klassiska inlagda rödbetorna är oumbärliga till kalops och för många även till pyttipanna men den inlagda rödbetan är också god och vanligt förekommande i rödbetssallad eller sillsallad på julbordet.

Till jul vill vi ha många rätter på bordet och då är det smart att göra några snabbvarianter. En kan vara en egen rödbetssallad gjord på inlagda rödbetor som tärnas eller hackas och blandas med syrliga svenska äpplen t ex Ingrid Marie, lite finhackad rödlök och några skedar av en god majonnäs. Krydda med salt och nymalen svartpeppar och servera! Vill man inte ha salladen krämig tar man lite olivolja och balsamvinäger i stället för majonnäs.

beetroot-1383758_1920

De “färska” vinterrödbetorna behöver koka bortåt en timme för att bli mjuka, om du klyftar dem och steker dem i ugnen går det lite fortare och smaken blir fyllig och söt. Rödbetorna är goda att råriva i den ryska rödbetssoppan Borstj. Rårivna kan de också blandas med ägg och stekas som rårakor eller som bas i vegetariska biffar. Överraskande god kan en mjuk kaka med rårivna rödbetor bli, särskilt om den bakas med mycket choklad i.
Rödbetan färgar av sig kraftigt när man skalar och skär den så ett tips är att använda handskar. Den röda färgen får rödbetan från betalain, ett färgämne som finns i cellsaften.Var försiktig vid ansningen så att inte skalet skadas, då läcker den vackra röda saften ut i kokvattnet. Skär alltså inte av spetsen och låt cirka 5 cm av blasten finnas kvar under kokningen.

Prestera med betor
Det är ingen slump att så många idrottare dricker rödbetsjuice när de vill prestera på topp, den höga nitrathalten är nämligen inte bara bra för blodtrycket. Med en ökad syretillförsel blir även musklerna mer uthålliga och du kan prestera både bättre och längre. Nitratet i rödbetorna omvandlad till nitrit i kroppen och det i sin tur gör att musklerna blir mer effektiva på att använda syret. Resultatet blir att du orkar lite längre.

Men även för den som inte är eilitidrottare gör rödbetor susen. Att regelbundet dricka en kopp rödbetsjuice har visat sig ge betydligt lägre blodtryck hos patienter med högt blodtryck, enligt forskare från Queen Mary University of London. Patienter med högt blodtryck som dagligen drack ett glas,  250 ml rödbetsjuice upplevde en genomsnittlig sänkning av blodtrycket med cirka 8/4 mmHg och gav då många ett normalt tryck. Detta beror på att rödbetan och flera gröna bladgrönsaker som spenat, rucola och nässlor innehåller höga halter av ämnet “oorganiskt nitrat”.

– Sjukdomar i hjärta och blodkärl, som kan orsaka hjärtinfarkt och stroke, förblir den största dödsorsaken i världen. Men till skillnad från vissa andra allvarliga sjukdomar, är vi lyckligt lottade och kan göra vissa livsstilsförändringar som dramatiskt förbättrar hälsan för hjärta och blodkärl. Denna forskning har visat att en daglig dos oorganiskt nitrat kan vara lika effektivt som ett medicinskt ingrepp för att sänka blodtrycket och det bästa är att vi kan få nitratet från rödbetor och andra gröna bladgrönsaker, säger professor Amrita Ahluwalia,  Queen Mary University of London.

Att äta hela rödbetorna och inte bara dricka juicen bidrar till en sund måltid och ger dessutom bra mättnad. För att bevara det hjärtvänliga nitratet är tricket att inte koka grönsakerna eftersom nitratet är vattenlösligt. Men om rödbetorna ångats, rostats eller pressats till en juice så ger det en positiv effekt. Men kom ihåg att barn under ett år bör inte äta nitratrik mat.

Färgstarka betor
De olika betorna, gulbeta, polkabeta och rödbeta innehåller en grupp antioxidanter som kallas betalainer. Samma färger syns i bladnerverna på mangold som tillhör samma växtfamilj som rödbetor. De här antioxidanterna är mycket betydelsefulla för immunförsvaret.
En del av oss kissar rött efter att vi har ätit rödbetor, det beror på växtfärgämnet betalain och kan variera i styrka beroende på mängden färg i rödbetorna samt ph-värdet i magsäcken och urinen och vår förmåga att absorbera betalainet. (källa: Näring och hälsa av Ulla Johansson).

Förvara rödbetor
Nu på vintern när rödbetorna säljs utan blast är de inte lika känsliga för uttorkning. Förvara dem i en öppen plastpåse i kylen, helst vid +2-4°. Rödbetorna ger massor av antioxidanter (blåvioletta betalainer). Betalaniner är orsaken till den djupt röda färgen hos rödbetor.

 


Om uttrycket Pang på rödbetan…
… det beskrivs så här i SVD den 24 oktober 2004:
Marika Tandefelt, professor i svenska i Helsingfors, skrev nyligen en artikel i Uppsala Nya Tidning om uttrycket
“pang på rödbetan”. När jag läste den insåg jag min okunskap om den ursprungliga innebörden i denna fras. Uttrycket användes från början för att beskriva vad man kanske skulle kunna kalla direktsex, det vill säga samlag utan förspel. Det var först senare som det fick betydelsen “att gå rakt på sak”. Samma information står att finna i ordboken “Svenskt språkbruk” och för att ytterligare undersöka frågan gjorde jag några snabba sökningar i konkordansen Svensk presstext från de senare åren. Där ser man att uttrycket i de allra flesta fall används i betydelsen “att gå direkt på saken”. Detta uttryck tycks således ha utvecklats från en relativt begränsad betydelse till en mer utvidgad. Detta är en rätt vanlig företeelse i vår språkutveckling.